Hemma hos Åsa och Torstein

En varm och solig aprildag besökte vi Åsa och Torstein, som är Noras föräldrar. De övergick för några år sedan till en mer växtbaserad kost - för klimatets skull. Denna dag bjöd de på en härlig gröt toppad med frukter, och berättade om sina tankar kring hållbarhet.

Berätta lite om er själva!

-Vi heter Torstein och Åsa, är 50-plussare som delar livet mellan Stockholm och Borlänge. Vi jobbar i Stockholm men är mycket i Borlänge på helger. Åsa jobbar med transportfrågor och Torstein jobbar med ekonomi i en kommun i Stockholm. Vi älskar kulturlivet i Stockholm med teater och annat, men gillar också att ta tåget till Borlänge och komma närmare naturen.


-Det är väldigt roligt, jag har nyligen börjat på ett nytt jobb som innebär att jag får arbeta med just klimatfrågor inom transport, hur vi kan åstadkomma klimatsmartare godstransporter. Det är spännande att få jobba med en viktig fråga där jag hoppas kunna påverka, säger Åsa.


Hur kom intresset för hållbar mat?

-Vi är intresserade av hållbarhet, och har väl egentligen alltid varit medvetna. När jag var liten gick och cyklade man överallt, och tog till vara på det man hade tillgång till. Samhället har förändrats under åren, det blev plötsligt vanligt att ta bilen var man än skulle och slösa mer, men nu måste vi återgå till det gamla sättet att tänka. Jag har alltid försökt cykla eller gå till jobbet, men idag åker många bil överallt, till butiken, för att skjutsa barn till skolan eller till jobbet. Det borde finnas sätt att samordna resor föräldrar emellan, det kan inte behövas en bil per barn som ska till skolan. Det handlar om ett förhållningssätt till världen, att inte slösa utan ta vara på resurser och återanvända, säger Åsa.


-Idag upplever jag att man handlar mycket mer mat, äter mer och slösar mer. När vi var barn slängde man inte mat och handlade inte alls lika mycket.


Torstein fortsätter;

- Vad gäller maten var det för några år sedan efter klimatmötet i Paris som vi kom till insikt med matens roll i hållbarhetsfrågan. Det började dyka upp artiklar i tidningen om köttets påverkan på klimatet och vi bestämde oss för att äta mindre kött, något som till en början kändes svårt och krångligt. Vi läste också om länder där stora delar av befolkningen är vegetarianer, vilket fick oss att förstå att det inte är omöjligt. Vi är inte uppvuxna med det vegetariska, men har lärt oss att det finns hur mycket gott man kan äta som helst, som inte behöver innehålla kött. Nu äter vi sällan kött.


Hur är det i er omgivning?

-Vi upplever att många är mer medvetna. Bland våra vänner äts det mycket mer vegetariskt än för 5 år sen. Jag skulle inte ha något problem med att servera vem som helst en vegomiddag idag, men hade inte gjort det för 5 år sedan, det fungerade inte då, säger Torstein.


Vad har ni lagat för något och hur har ni tänkt kring rätten?

-Frukostgröt med sesamfrön och frukter. Frukost är ett viktigt mål som man ska klara sig på länge! Vi brukar göra den här gröten på vintern, och variera med olika toppings. Nu körde vi på apelsiner som var i säsong, svenskt äpple och päron.


-Mycket av den mat vi äter är beroende av djur, men det mest hållbara är att äta fullkornsprodukter enligt en artikel jag läst i DN, säger Torstein.

-Det är effektivt utnyttjande av den energi som naturen ger, men det går inte att enbart leva på fullkornsprodukter. Gröten är baserad på det, den är kokt på fullkorn, men kompletterad med protein och frukter. Sesamfrön står för proteinet. Vi tycker det är viktigt att använda produkter som inte behöver flygas in utan som kan transporteras sakta, t.ex. med båt. Det framgår inte på produkterna, men torrvaror och sånt som har längre hållbarhet kan vi köpa från andra länder än Sverige, då vi tror att de transporteras med båt. Även bananer kommer med båt. Vi tycker också det är viktigt och roligt att äta i säsong!

RECEPT GRÖT

Det bästa är att göra en torr grötblandning och ha i en burk, så tar man det som behövs efter antalet som ska äta varje gång.


En burk grötblandning:

4 dl havregryn

4 dl rågflingor

1 dl sesamfrön

1/2-1 dl solrosfrön

Blandas!


Till varje portion tas 1dl grynblandning, 1 dl vatten o 1 dl mjölk eller liknande.

Kokas på låg värme i 6 minuter. Glöm inte 1/2 krm salt för smaken.

Ta gärna oskalade sesamfrön. Svarta går också men de ger gröten en grå färg.


-Jag tar den mindre delen solrosfrön, eftersom jag tycker att de kan ta över, säger Torstein.

Mjölken (soja/havremjölk går bra) är viktig för den ger gröten en mildare smak.

Självklart kan man också tillsätta torkad frukt.

Vad tänker ni kring mat, vad är hållbar mat för er?

-Mat som inte förstör planeten. Mat som inte är transporterad så länga sträckor, inte innehåller gifter eller är besprutad, mat i säsong, inte fiskad med metoder som utplånar fisken. När det gäller kött så är kyckling en av de mest hållbara proteinkällorna, det är mer miljövänligt än ost, säger Åsa.

Finns det någon speciell brytpunkt när ni började intressera er för hållbarhet? -Som sagt fick vi en insikt efter klimatmötet i Paris, och bestämde oss för att äta mindre kött. Då hade det blivit vanligt bland ungdomar att vara vegetarianer vilket vi till en början tyckte var krångligt, men vi var redan inne på det spåret för att familjen skull kunna äta tillsammans. I början blev det mycket halloumi.

Har du tips på någon hållbar råvara?

-Jag tror på detta med att använda fullkornsprodukter, säger Torstein. De är nyttiga, innehåller fiber, kan odlas i Sverige och tar inte mycket resurser i anspråk. I Norge där jag växte upp åt vi mycket grovt bröd och oftast smörgåsar till lunch. En grov smörgås med något gott på kan vara en bra måltid.


-Vi har jättegoda grönsaker som odlas här i Sverige: morötter, kål och en favorit: broccoli. Jättegott om de inte kokas för länge utan behåller spänsten. Snabbt förvälld broccoli som man kyler och har i salladen smakar fantastiskt. Jag har även senaste åren fått upp ögonen för hur gott det är med rödbetor och gulbetor. De är jättegoda om man skär dem tunt och använder råa i en sallad.

Hur är det med klimatsamvetet? - Just nu försöker vi leva klimatsmart. När vi växte upp på 60-talet var det en helt annan livsstil än i dag. Man gick och cyklade till affären. Man hade inte råd att äta kött varje dag. Det fanns inte så mycket importerad mat, det som importerades var sådant som kom med båt. Folk hade inte alltid bil och var sparsamma med att resa. Vi blev inte körda och hämtade på aktiviteter som barn. Det var få som åkte utomlands på semester. Flygresor var dyra. Från och med 70-talet började en förändring till en livsstil som inte var hållbar. Vi tror att samhället måste utvecklas mot ett 60-talssätt att leva. Det behöver inte vara svart eller vitt. Vi kan fortfarande äta kött ibland och använda bil där det är nödvändigt. Men vi måste skruva tillbaka tiden lite.

Vi har inte dåligt samvete för hur vi levde från 70-talet och framåt. Vi förstod inte att det livet inte var bra för planeten. Nu vet vi mer och försöker anpassa vårt sätt att leva.

Vi tänker på vad vi äter och hur vi använder våra resurser. Vi bor så att vi kan åka mycket kollektivt och vi tänker efter innan vi tar bilen. Vi gillar dessutom att åka tåg: det är mycket mer avslappnande än att köra bil, särskilt på vintern. Vi har också bestämt oss för att undvika att flyga i fortsättningen. Jag är övertygad om att vi kommer att fortsätta förändra vår livsstil eftersom kunskapen utvecklas.


-Jag tycker inte det är så bra att klimatet ska vara en samvetsfråga, säger Torstein. Ingen mår bra av pekpinnar och dåligt samvete. Det är bättre att se vad man kan göra som är positivt!

Hur ser ni på matsvinn?

-Det krävs planering för att undvika att slänga mat. Vi får inte gå och handla när vi är hungriga, då köper vi för mycket. Vi borde bli bättre på att matplanera, men har väldigt hektiska liv. Vi försöker göra det vi kan, men tycker såklart inte det är kul att slänga mat och tänker på det.


Tips för att dra ner på svinnet?

- Vi brukar ibland ha en rätt vi kallar ”tomt kylskåp”, när vi tömmer kylen på rester och äter en blandmåltid!

Tips på förändringar för att vara med hållbar?

-Gå mer, eller cykla. Måste du ta bilen, försök att ta flera flugor i en smäll, gör alla dina ärenden istället för att sprida ut dem på flera bilresor. Skippa flyget. Använd återbrukspåsar och plastbanta, det har vi försökt göra.

Återvinn! Vi har en lyx i Sverige en fungerande återvinning. Vi återvinner alltid.


-När jag ser bilderna på haven fyllda med plast blir jag ledsen. Vi måste alla bidra till en förändring, annars går det inte. Vi tror att det är viktigt att alla gör det de klarar av, hellre något litet än att tänka att man ska totalförandra sig, då kanske det känns omöjligt och så ändrar man inget istället. Vi har tagit några steg framåt från där vi var och utifrån vad vi känner att vi kan göra. I framtiden kanske vi tar fler. Tar alla några steg framåt är det bra för klimatet., säger Åsa.

-Det brinner nu, vi har orsak att vara bekymrade. Vi är väldigt många människor på jorden och det blir en påfrestning för klimatet. Den luft vi andas påverkas av vad som sker på andra platser i världen. Det är bra att det blivit en ökad medvetenhet, det är tydligt att något händer i samhället.


-Jag läste nyligen i tidningen om att ett inrikes flygbolag fick dra ner på resorna för att färre flyger, ett bevis på att våra val har en påverkan, säger Torstein.


Tack Åsa och Torstein för besöket och den goda gröten!

© 2019 by Nora Tysklind & Ebba Sand.